Bondfilm - Tid för hämnd

Ny vecka, ny Bondfilm! Nu har det blivit dags för Daltons andra och sista film, Tid för hämnd.  Filmen är den 16:e i ordningen om vår älskade MI6-agent James Bond. Den produceras som vanligt av EON Productions. Originaltiteln, Licence to Kill, är den första Bondfilmstiteln som inte är tagen från någon av Flemings böcker. Den svenska titeln syftar på Bonds mål i filmen.

Filmen är 127 minuter lång och hade Svensk biopremiär den 7 juli 1989.

Filmens tema kan man lugnt säga är just hämnd, som den svenska titeln syftar på. Bond ger sig ut för att hämnas Felix Leiters misshandel som nästan kostade honom livet samt Leiters fru Dellas död.

Inledningen på filmen tycker jag verkar lovande. Man introducerar skurken Franz Sanchez direkt och visar hur elak han är. Han spelas av Robert Davi och Davi för ett bra jobb. Det är spännande musik och man dras direkt in i James Bonds och Felix Leiters jakt på Sanchez. Och när Bond fäster vajern runt det lilla flygplanet så ler jag stort hemma i soffan. Men ledsamt nog så är resten av filmen inte riktigt lika bra.

Saker jag stör mig på

För det första så känns filmen inte riktigt som en Bondfilm. Hämnd-temat i filmen gör den lite råare än sina föregångare. Producenterna ville säkert ha det så men jag tycker det är lite tråkigt. För det andra så stör jag mig också på det så kallade skådespeleriet hos filmen två Bondbrudar. Talisa Soto är söt och se på, men hennes skådespelartalanger är inge vidare. Hennes karaktär Lupe Lamora lämnar en del övrigt att önska. Men även en del av hennes repliker är udda. Carey Lowell, som spelar Pam Bouvier, lämnar även hon en hel del övrigt att önska. Här kunde manusförfattare och producenter gjort henne lite tuffare. Hennes karaktär börjar rätt tuff och visar bra karaktär. Men under filmens gång så blir hon mesigare och mesigare tyvärr.

Va fick han speedboaten ifrån?
Ninjor i en Bondfilm på 90-talet, varför???
Tankbilsjakten i slutet, hur tänkte de här egentligen?

Saker jag gillar
Jag tycker det är en skön anspelning på gamla hederliga skurken Blofeld, i scenen vid Hemmingway House, där Bond blir ineskorterad. De filmar bara personen som han skall möta bakifrån och de visar även att han stryker en katt! De bygger upp spänningen och man undrar vem 17 Bond skall träffa. Och när personen vänder sig mot Bond och kameran så ser man att det bara är gamla goa M! :) Rollen som m spelas förresten av Robert Brown. Han tog över rollen i samband med Octopussy 1983 och gestaltade karaktären i totalt 4 filmer.

Killen som spelar Milton Krest (Anthony Zerbe) gillar jag faktiskt. Han känns trovärdig i sin karaktär. Likaså Benicio del Toro. Detta var en av hans första roller och han är bara 22 år när filmen gjordes. En mkt ung ålder för en Bondskurk, eller hantlangare, som man kanske bättre skall kalla honom. Benicio är jättebra i filmen enligt mig. Jag gillar honom starkt! 

Summering
Många recensenter sågade filmen. De tyckte inte om det som de kallade för den brutale Bond. Många tyckte att Filmen kändes på tok för amerikansk. Citat: "Det märks att skaparna av Bond kände sig tvungna att efterlikna typ Die Hard, eftersom filmmakarna har tagit bort för många av de kännetecken som präglat de tidigare filmerna och gjort dem till succéer. Som Bondvän är det inte roligt att behöva konstatera detta. Det intressanta är att filmen var anpassad för att slå i USA, men att den tvärtom blev den minst framgångsrika Bondfilmen där sedan The Man With the Golden Gun. Licence to Kill sågs av färre än 12 miljoner amerikaner, vilket kan jämföras tex med Octopussys 25 miljoner och Goldeneyes 29 miljoner." Slut citat.

Personligen så tycker jag inte att filmen är riktigt så dålig som många andra verkar tycka. Daltons filmer var de jag såg absolut flest gånger i mina tidiga tonår och jag kommer för alltid ha en stor kärlek till dessa två. Jag kan hålla med i delar av kritiken, men jag tycker inte den är dålig, men inte heller en av de bästa. Den får av mig det mittersta betyget "Bra".

Revidering
Efter att ha sett filmen och funderat lite, så bestämde jag mig för att se om den en gång till. Och jag måste erkänna att jag gillade den bättre denna andra visning på samma vecka! Filmen känns skön att se på och jag uppskattar att det är lite mer invecklad handling, jämför med många andra Bondfilmer. Jag kommer på mig själv med att sitta och småle och njuta lite extra i många scener. I like it!

Jag hade tänkt ge filmen "Bra" i betyg (se ovan) men har bestämt mig för att höja filmens betyg till "Kanon" istället, det vill säga från 2/3 till 3/3!

Kul att veta
• Titeln skulle egentligen ha varit Licence Revoked, eftersom det ju är det som Bond råkar ut för i filmen. Producenterna fick dock veta att i USA associerade man detta begrepp med "indraget körkort". Därför ändrades titeln till Licence to Kill, trots att en del PR-material redan hade hunnit tryckas.

• Från början var det tänkt att Licence to Kill skulle utspelas i Kina, men det visade sig att kostnaderna och svårigheterna skulle ha blivit för höga.

• Man tänkte sig också inledningsvis att Eric Clapton skulle vara inblandad i musiken till filmen (gissningsvis i en särskild version av Bondtemat) men det blev inget av med detta.

• Robert Davi, som spelar Sanchez, har varit professionell operasångare.

• David Hedison är den ende skådis som spelat Felix Leiter två gånger (första gången var i Live And Let Die).

• President Hector Lopez spelas av Pedro Armendariz Jr, son till Pedro Armendariz (Kerim Bey i From Russia, With Love).

• I filmens eftertexter förekommer överraskande nog ett varningsbudskap om att det är farligt att röka. Detta meddelande sattes in efter råd från EON:s jurister, som noterat att man rökte ett visst cigarrettmärke i filmen. Undrar just vad Fleming skulle ha tyckt om det! Hans bok-Bond är ju alltid noga med att röka rätt cigarrettmärke.

• Totalt finns fyra olika versioner av denna film, beroende på att censorerna ville klippa olika mycket i olika länder. Den mest nedklippta versionen visades i England, medan övriga Europa fick se en något längre version. I USA klippte censuren ännu mindre, och i Japan visades filmen helt oklippt.

 • Det skulle dröja sex år innan en ny Bondfilm skulle produceras. Anledningen var en utdragen tvist angående TV-rättigheterna att visa dittills samtliga Bondfilmer. 1994 meddelade Timothy Dalton att han inte skulle göra fler Bondfilmer. Kontraktet hade gått ut, och Dalton såg inte längre någon anledning att vilja förnya det.

Betyg: 3/3
IMDB: 6,6/10

Text: Egen, Wiki, Agent007.nu 
Bild 1: Egen
Bild 2: Eget collage av Google-bilder
Bild 3: Eget collage av Google-bilder
Bild 4: Google

Bondfilm - Iskallt Uppdrag

Tredje veckan av föräldraledighet är nu här. Min nya vana trogen startade jag upp min BluRay och började titta på nästa Bondfilm i ordningen. Just nu känns det bäst att se dem i ordning, men vi får se, jag kanske ändrar mig och hoppar lite. Jag började ju typ i mitten med Octopussy. Denna vecka (v.20) är det dags för Iskallt Uppdrag eller som den heter i orginal: The Living Daylights.

Iskallt uppdrag hade premiär 1987 och är den 15:e Bondfilmen i serien om vår hemlige MI6-agent. Filmen var den första med Timothy Dalton i huvudrollen och den fjärde Bondfilmen som regisserades av John Glen.

Originaltiteln, The Living Daylights, är svår att översätta. Uttrycket ingår vanligen i fraser såsom "knock the living daylights out of someone" ('göra mos av någon') eller "scare the living daylights out of someone" ('skrämma någon från vettet').

Titeln kommer från en av novellerna i Flemings postuma samling Octopussy, som på engelska faktiskt fick namnet Octopussy and the Living Daylights trots att samlingen också innehåll en ytterligare novell. På svenska hette novellen Spionen från öst. I den svenska serietidningen James Bond publicerades en serieversion under namnet "Knäckt för livet".

Mina tankar

Jag har alltid gillat denna filmen. Detta är en av de filmer jag sett absolut flest gånger genom åren. Jag gillar Daltons tolkning av Bond. Många tycker han är lite tråkig, men jag tycker han är perfekt. Dalton är en mycket bra och trovärdig skådespelare och känns som klippt och skuren för rollen som James Bond. Dalton tar tillbaka Bond till den lite mer seriösa sidan, efter att Moore har gjort sin lite mer komisk tolkning under många år. 

Jag gillar

Det mesta av filmen faller mig i smaken. Filmens story känns trovärdig och det är inga världshäravälde-planer som skurkarna har, utan det handlar om pengar. Jag tycker mycket om Bondbruden Maryam d abo. Hon är kanske inte den Bondbrud som den vanlige filmtittaren kommer ihåg och mins, men hon har en speciell plats i mitt hjärta. Jag tycker att hon gör sin roll som Kara Milovy väldigt bra. Jag tycker även om att hon sedan filmen kom ut, har varit inblandad i många projekt runt omkring fenomenet James Bond. Hon har skrivit böcker om Bond och hon är just nu aktuell med  utställningen av Bondbilarna  i London. Även filmens Moneypenny, som spelas av Caroline Bliss, tycker jag om.

Hon gjorde Moneypenny i båda Daltons filmer. Jag tycker hon känns mycket trovärdig och jag tycker hennes skådespeleri är bra. Synd att inte hon fick fortsätta, för den Moneypenny som tog över 6 år senare gilla jag ej, men den historien tar vi en annan gång.

Jag tycker även om Joe Don Baker som gör rollen som vapenhandlaren Brad Whitaker. Han kommer även att komma rillbaka längre fram i bondserien. Har gör rollen som Jack i Pierce Brosnans filmserie. Jag tycker även att John Rhys-Davies gör ett kanonjobb med sin karaktär General Leonid Pushkin. Pushkin är också en karaktär som nog hade funkat i fler filmer. Men men... Humorn är som sagt nertonad i denna filmen, jämfört med Roger Moores era och det tycker jag passar bra. Dalton gör ett kanonjobb. Måste också nämna Andreas Wisniewskis karaktär Necros. Denna "hantlangare" håller hög klass och känns trovärdig. Jag gillar Wisniewski och har till och med hans autograf. Mer om det i ett annat inlägg.

Som avslutning på temat "Jag gillar" måste jag även nämna scenen med Q när de visar upp sin senaste uppfinning "The Ghettoblaster". När Q säger något i stil med; "det är något vi arbetar med åt amerikanarna". Rollen som "Man Firing Ghetto Blaster" (uncredited) görs av Alan Harris. Jag läste en artikel om honom för länge sedan och har sedan dess kommit ihåg hans namn. Tyvärr har jag glömt vad det handlade om och nu när jag Googlar så lyckas jag inte hitta den artikeln som jag fastnade för. Kommer därför tyvärr inte ihåg vad det var som var så speciellt med honom. Lovar återkomma när jag kommer på det! Under tiden kan ni kolla in videon längst ner! :)

Jag stör mig på

Det är något med karaktären General Georgi Koskov, som spelas av Jeroen Krabbé. Jag vet ärligt talat inte om det är skådespelaren som agerar underligt eller om det är regissören som har sagt till Krabbe att han skall spela sin karaktär på detta sätt. Det är en feghet som lyser igenom. Men det kan ju vara meningen också, vem vet.

För övrigt finns det inte så mycket jag stör mig på. Annat än att det i slutscenerna, när Bond och Kara befinner sig i fraktplanet, yttrar orden: "det finns ingen plats att landa, vi måste hoppa". Och när de sedan kommer ur flygplanet genom att hoppa ut i en Jeep med fallskärm fastsatt i sig, så landar de precis bredvid en asfaltsväg och Bond säger något i stil med; "jag vet en bra restaurang i Karachi..." Om det nu var en asfaltsväg där, varför använde han inte den för att landa planet på från första början? Haha

Kul att veta

• Timothy Dalton hade varit aktuell för rollen som 007 två gånger tidigare, först 1968 inför OHMSS och sedan 1982 inför Octopussy, när Roger Moore var tveksam. Nu fick Dalton på nytt provfilma scener ur OHMSS, fast 17 år senare!

• Timothy Daltons hetaste konkurrent för rollen som Bond i The Living Daylights var Sam Neill (känd bl a från tv-serien Reilly och senare från Jurassic Park). Uppenbarligen var flera i Bondtoppen mycket förtjusta i Neill. Albert R Broccoli var dock tveksam.

• Några Bond-bekanta återvänder i denna film: Peter Porteous, som tidigare var juvelförfalskaren Lenkin i Octopussy, spelar vakten på gasstationen som förförs av Julie T Wallace. Nadim Sawalha, mer känd som Fekkesh i The Spy Who Loved Me, ser vi här som säkerhetschefen i Tanger.

• The Living Daylights är den enda Bondfilm i vilken kompositören John Barry medverkar. Han kan ses dirigera orkestern i slutet av filmen.

• Efter att Bond "skjutit" Pushkin i Tanger, jagas han av polisen över hustaken. Här spelades det in ett längre avsnitt, där Bond bl a kastar en matta över två telefonledningar och åker på den ungefär som på en flygande matta. Sekvensen klipptes bort ur filmen, kanske för att man tyckte att den hade passat Moore bättre än Dalton. Denna scen finns dock med som extramaterial på DVD-utgåvan av filmen.

Mitt betyg: 3/3

IMDB: 6,7/10

Text: Egen + Wiki + Thomas Drugg (agent007.nu)

Bild 1: Egen

Bild 2: Google

Bild 3: Google
Bild 4: Ebay
Bild 5: Google
Video: YouTube