onsdag 9 juli 2014

Ian Fleming - Älskade spion

Äntligen dags för ett inlägg om en ny bok i min samling. Denna rör det sig om Älskade spion (engelsk titel The Spy who Loved Me), den tionde i en serie romaner om agenten James Bond, skrivna av Ian Fleming. Boken kom ut på engelska första gången 1962. Eftersom den skiljer sig väldigt mycket från de övriga Bond-böckerna bestämde Ian Fleming att bara titeln fick användas (ej handlingen) till en Bond-film, vilket också gjordes i och med Älskade spion 1977, med Roger Moore i huvudrollen.

Text på baksidan
"Han var ungefär en och åttiofem lång och såg smärt och vältrimmad ut. Ögonen i det magra, ganska solbrända ansiktet var mycket klart gråblå och när de granskade männen var de kalla och vaksamma. Dessa kalla, vaksamma ögon gav hans tilltalande ansikte ett farligt, nästan grymt drag, som hade skrämt henne när hon först såg honom, men nu när hon visste hur han kunde le, kom hans ansikte henne bara att känna sig angenämt upphetsad på ett sätt som hon aldrig hade upplevt förut . . .

Vem var denne man som fick Vivienne Michel, ung kanadensiska i trångmål, att känna sig så? Naturligtvis ingen annan än agent 007 James Bond, som åter får kasta sig över en spännande uppgift: att rädda vackra Viv och kämpa ner två dödligt farliga gangsters."


Handling
Boken är indelad i tre delar. I den första minns den unga kanadensiska kvinnan Vivienne Michel sina tidigare älskare - Derek Mallaby som tog hennes oskuld och lämnade henne strax därefter, och hennes boss Kurt Rainer som gjorde henne med barn och dumpade henne efter att ha betalat för en abort i Schweiz.

Den andra delen av boken handlar om hur hon tar ett jobb som husvakt på ett billigt motell för att betala sin resa genom USA. Men innan ägaren kommer tillbaka får hon besök av två tuffingar, "Sluggsy" Morant och Sol "Horror" Horowitz, som påstår att de är där för ägarens räkning för att se till så att försäkringarna ska kunna gå igenom, men i själva verket är anställda av ägaren Sanguinetti för att bränna ner stället och lägga skulden på Michel, så att han ska få ut försäkringspengarna.

Båda två beter sig illa mot Michel, och hotar att våldta henne, men i den tredje delen av boken dyker James Bond upp och avbryter misshandeln av henne. Hans bil har fått punktering under sökandet efter Blofeld och han stannar för natten, vilket stör tuffingarnas plan.

Inköpt
Min version av boken är den häftade svensk första upplaga från 1965. En Zebra-bok på 172 sidor som är översatt till svenska av Sven Granath. Den gavs ut i Sverige av Albert Bonniers Förlag. Jag köpte den på Tradera i juli 2014 för enbart 10 kr.

Trivia
• Boken berättas i jag-form av Vivienne Michel. I tidiga versioner av boken står Vivienne Michel dessutom som medförfattare till boken. Fleming påstod att han hittade boken på sitt skrivbord, och att han efter att ha tagit bort saker som stred mot brittiska Secret Service:s tystnadsplikt, gav ut den som en av sina böcker. Vissa har tolkat det så att han ville distansera sig från en misslyckad bok. Andra har sett det som en postmodernt experiment.
• Älskade spion är den kortaste av Flemings Bond-böcker, och den som innehåller mest sex. Den är dessutom unik eftersom Bond inte dyker upp förrän sista tredjedelen. De faktorerna gjorde att boken inte gavs ut i pocketversion förrän efter Flemings död. Fleming ville i själva verket inte ge ut boken alls i pocket.
• Under Bonds natt med Michel berättar han om händelserna efter Åskbollen: S.P.E.C.T.R.E. krossades men Blofeld kom undan.
• I USA gavs boken ut i förkortad version i herrtidningen Stag under titeln "Motel Nymph".

Boken utspelar sig i:
Adirondacks (USA), flashbacks till London (England) och Toronto (Canada)

Jämförelse med filmen:
Endast titeln är samma, inget material från boken är förekommande i någon av filmerna. Allt enligt Flemings önskan/begäran.


 
Bild: Egen
Text: Egen, Wikipedia, FSWL

onsdag 2 juli 2014

Seriealbum - Iskallt uppdrag

I kategorin serie/seriealbum har turen nu kommit till "Iskallt uppdrag", som är det 6:e albumet av totalt 7 st album med James Bond-äventyr, som utkom mellan åren 1981 och 1989. Och det är också det 6:e albumet som jag gör ett inlägg om. Jag har sedan tidigare beskrivit albumen "Ur dödlig synvinkel", "Octopussy", "Dödligt Dubbelspel", "Levande Måltavla" och "Sista paret ut".

Det näst sista albumet är alltså "Iskallt uppdrag" som är serieversionen av filmen med samma namn, båda utgivna år 1987. Detta album är ett rafflande serieäventyr på 52 färgsidor i ett limmat seriealbum. Albumet publicerades som sagt 1987 av Semic Press AB & såldes det året av Jultidningsförlaget.

Inköpt
Som vanligt när det gäller dessa seriealbum så är det många år sedan de köptes. Vilket betyder att jag inte kommer ihåg var jag köpte dem. Inte heller mins jag hur mycket jag betalade för dem. Men när dessa album nu år 2014 säljs på tex Tradera, så verkar priset ligga på mellan 10 och 40 kr per styck.

Trivia
När albumet såldes under 1987 så var ursprungspriset 27,50 kr.

Tecknare & författare
Albumet skrevs av Jack Sutter, som är samma man som skrivit 5 av de totalt 7 st seriealbumen. Tecknaren är återigen spanjoren Juan Sarompas, som även tecknade albumen "Dödligt dubbelspel" samt "Sista paret ut".




Text: Egen, SerieWiki & Björn Harnby
Bild 1: Alvglans

tisdag 1 juli 2014

Seriealbum - Sista paret ut

I kategorin serie/seriealbum har turen nu kommit till "Sista paret ut", som är det 5:e albumet av totalt 7 st album med James Bond-äventyr, som utkom mellan åren 1981 och 1989. Och det är också det 5:e albumet som jag gör ett inlägg om. Jag har sedan tidigare beskrivit albumen "Ur dödlig synvinkel", "Octopussy", "Dödligt Dubbelspel" och "Levande Måltavla".

Nu har tiden kommit till "Sista paret ut", som är ett rafflande specialtecknat serieäventyr på 52 färgsidor i ett limmat seriealbum. Albumet publicerades 1986 av Semic Press AB. Plotten: "Förblindade av hämndlystnad planerar de jordens undergång...". Albumet såldes bland annat av Jultidningsförlaget.

Inköpt
Som vanligt när det gäller dessa seriealbum så är det många år sedan de köptes. Vilket betyder att jag inte kommer ihåg var jag köpte dem. Inte heller mins jag hur mycket jag betalade för dem. Men när dessa album nu år 2014 säljs på tex Tradera, så verkar priset ligga på mellan 10 och 40 kr per styck.

Trivia
Det finns även en gammal klassisk svensk lek som heter just "Sista paret ut". Leken beskrivs så här: Deltagarna ställer sig på led efter varandra två och två, hand i hand. En tagare står framför ledet och ropar: "Sista paret ut!". Då rusar det sista paret fram på vars en sida om ledet och försöker få tag i varandra igen innan någon av dem blir fångade. Lyckas tagaren fånga en ur paret blidar han ett nytt par med denna och den som blir över får bli ny tagare. Det nybildade paret ställer sig först i ledet och leken börjar om.

När albumet såldes under 1986, så var ursprungspriset 25 kr.

"Sista paret ut" är också en bok skriven av den välkände författaren Arne Dahl. Det är den sista, och fristående, delen i Arne Dahls Opcop-svit. Bokens handling beskrivs: "Stämningen i Europa hårdnar. Maffian är starkare än någonsin, narkotikamarknaden mer avancerad och metoderna våldsammare. Men nu utmanas maffian på allvar. Någon är mäktigare, starkare. Samtidigt utsätts ett litet svenskt bioteknikföretag för cyperspionage. Spåren leder hela vägen till Kina och till en omfattande nätavlyssning - men hur kommer det sig att de utsatta företagen alla arbetar med genetisk forskning?". Arne Dahl har sedan debuten 1998 även skrivit elva böcker i sviten om A-gruppen. Det är för dessa han är mest känd och dessa har även filmatiserats.

Tecknare & författare
Albumet skrevs av Jack Sutter, som är samma man som skrivit 5 av de totalt 7 st seriealbumen. Tecknaren är återigen spanjoren Juan Sarompas, som även tecknade albumet "Dödligt dubbelspel" två år tidigare.

Text: Egen, SerieWiki & Björn Harnby
Bild 1: Tradera
Bild 2: Litteraturmagazinet.se

måndag 30 juni 2014

Comics - Serietidningsstrippar (del 4/4)

Äntligen har det blivit dags att publicera den fjärde och sista delen i min serie med seriestrippar. Som jag skrev i mina tidigare inlägg från den 5 maj, 24 april och 22 maj, så snubblade jag över dessa strippar av serier när jag rensade jobbdatorn. Dessa är publicerade på nätet hos MotionPicturesComics och som inbiten Bondfantast så jag tyckte att de var roliga.

Stripparna är 19 st till antalet och postades på deras hemsida mellan den 3e december 2012 och den 17e januari 2013. Enjoy!

Text: Egen
Bild 1: Google
Bilder övriga: MotionPicturesComics



söndag 29 juni 2014

Seriealbum - Levande Måltavla

I kategorin serie/seriealbum har turen nu kommit till albumet "Levande Måltavla". Albumet är ett av totalt 7 st album som utkom mellan åren 1981 och 1989. Och det är det 4:e albumet som jag gör ett inlägg om. Jag har sedan tidigare beskrivit albumen "Ur dödlig synvinkel", "Octopussy" och "Dödligt Dubbelspel".

"Levande Måltavla" är ett rafflande serieäventyr på 52 färgsidor i ett limmat seriealbum. Albumet publicerades 1985 av Semic Press AB. Det är en tecknad svensk serieversion av filmen med samma namn och det såldes av Jultidningsförlaget.

Inköpt
Som vanligt när det gäller dessa seriealbum så kommer jag inte ihåg var jag köpte dem. Inte heller mins jag hur mycket jag betalade för dem. Men när dessa album nu år 2014 säljs på tex Tradera, så verkar priset ligga på mellan 10 och 40 kr per styck.


Trivia
När albumet såldes under 1985, så var ursprungspriset 23,80 kr.

Tecknare & författare
Albumet skrevs av Jack Sutter, som är samma man som skrivit 5 av de totalt 7 st seriealbumen. Tecknaren för serieversionen av "Levande Måltavla" är återigen spanjoren Federico Maidagan, som även gjorde serieversionen av Octopussy två år tidigare.


Text: Egen, SerieWiki & Björn Harnby
Bild 1: Tradera

lördag 28 juni 2014

Jeffery Deaver - Carte Blanche

Detta är den 37e officiella James Bond romanen och det är Deavers första och enda. Boken utkom i England den 26 maj 2011 och i USA den 14 juni 2011. Lite spännande är det att detta är den första James Bond romanen som utspelar sig i nutid (2011) sedan The Man with the Red Tattoo som skrevs av Raymond Benson och gavs ut 2002. Titeln och bokens omslag presenterades på ett speciellt lunch-event den 17 januari 2011, på  InterContinental Hotel i Dubai.

Carte Blanche uppdaterar James Bond's historia så att den passar med tiden för romanens händelser. Vilket gör den till den första Bondboken som gör en "reboot". Jeffery Deaver berättar att hans James Bond föddes 1979, vilket gör honom till en veteran från kriget i  Afghanistan (Operation Herrick) istället för en World War II veteran och Kalla Kriget-agent som var orginalkonceptet när Bond skapades av Ian Fleming.

Bokens handling utspelar sig under en tidsperiod av en vecka i mitten av 2011. Platserna den utspelar sig på är Serbien, Dubai, England samt Sydafrika. Det är en Ljudbok på CD med ISBN 9781444721065. Den utges av förlaget Hodder Stoughton Ltd och uppläsaren är Toby Stephens, som för alla Bondfans är välkänd, då han spelade skurken Gustav Graves i DAD (Die Another Day) 2002.

Inköpt
Jag köpte ljudboken på Adlibris i september 2012 för 159 kr.

Text på baksidan
"Krigets utseende förändras. Den andra sidan spelar inte längre enligt reglerna särskilt mycket. Det anses i vissa kretsar att vi också måste spela med en annan uppsättning regler..."

James Bond, i 30-årsåldern och redan en veteran i det afghanska kriget, har rekryterats till en ny organisation. Utformad i världen efter 9/11 opererar den oberoende av MI5, MI6 och Försvarsministeriet med en existens som kan förnekas. Dess syfte: att skydda riket till varje pris.

Nattordern beordrar Bond från en middag med en vacker kvinna. Högkvarteret har dekrypterat en elektronisk viska om att en attack planeras senare i veckan: antalet dödsoffer uppskattas bli tusentals, brittiska intressen kommer påverkas negativt.

Och 007 har fått fria händer (carte blanche) att göra vad som krävs för att fullgöra sitt uppdrag.


Trivia:
- Boken är tillägnad: "To the man who taught us we could still believe in heroes, Ian Fleming".
- Bond är beväpnad med en Walter PPS samt diverse upphittade vapen.
- Bond kör sin Bentley Continental GT + andra lånebilar. 

Text: Egen, Wiki & FSWL
Bild 1: Egen
Bild 2: Google
Kollage: Eget

fredag 27 juni 2014

Bondfilm - Världen Räcker Inte Till

De senaste veckorna har varit tuffa och tiden att blogga finns helt enkelt inte just nu. Jag hinner helt enkelt inte med då i princip allt annat i livet (familj, hus & jobb mm) har högre prio för tillfället. Men jag har vid lediga stunder jobbat mig igen nästa film i ordningen, det vill säga Världen Räcker Inte Till från 1999. Detta är Pierse Brosnans 3:e Bondfilm och den heter i original The World is Not Enough, vilket på ”bondspråk” förkortas TWINE. Filmen är 128 minuter lång och hade svensk biopremiär den 8 december 1999.

För mig har denna film alltid känts lite udda. I min bok så var Brosnans första bäst (GoldenEye) och sedan kommer TND samt TWINE på en delad andra plats, för att sedan avsluta det hela med den kanske inte fullt så hedrande fjärde och sista platsen, som går till Brosnans sista och just fjärde film DAD. Men mer om det stolpskottet i ett senare inlägg.

Jag har som sagt haft lite svårt att ta till mig denna film och har sett den väldigt få gånger genom åren. Även denna såg jag på premiären men jag mins tyvärr inget mer. Jag vet att jag länge tyckte ganska illa om TWINE på grund av Denise Richards och hennes bristfälliga insatser i filmen. Tyvärr fick alltså hela filmen lida på grund av hennes medverkan. Men allt eftersom åren går så inser man att ALLA Bondfilmer är bra och alla har jävligt många bra scener och partier, likväl som ALLA filmer har mindre bra partier. Nu för tiden kan jag sitta i soffan och titta på vilken av filmerna som helst, samtliga gör mig glad och jag njuter när jag ser dem.

TWINE var den sista film som Brosnan hade på sitt kontrakt men han hade även option på en fjärde film. Den brittiske regissören Michael Apted fick göra The World is Not Enough, vilket ansågs som en överraskning. Apted har gjort sig känd för att vara bra på att lyfta fram karaktärerna i sina filmer, och detta är den första actionfilm han haft hand om. 2nd unit-regissör blev Vic Armstrong, van vid Bond sedan tidigare.

För inspelningen av filmen återvände nu Bond-filmteamet till Pinewood Studios utanför London, där de 14 första Bondfilmerna spelades in. Den senaste Bondfilm som hade använt sig av Pinewood var The Living Daylights 1987.

Titelmelodin, är helt OK. Låten framförs av Garbage med Shirley Manson i spetsen. Musiken gjordes av David Arnold och texten skrevs av Don Black. Garbage är ett skotsk-amerikanskt rockband bildat 1994 i Madison, Wisconsin (USA).

Plotten i TWINE tycker jag känns lite som Goldfinger. I det avseendet att skurken förstör en viss del av något för att höja värdet på sitt egna, så att säga.

Filmen öppning tycker jag känns solid. Det är bra skådespelare redan från start och bra casting med folket i Spanien, vid Guggenheim Museumet i Bilbao (norra Spanien). Guggenheimmuseet i Bilbao är ett museum för modern och samtida konst i den baskiska staden Bilbao, Spanien. Museet, som byggdes med medel från den amerikanska Guggenheimstiftelsen, ligger vid floden Nervion i de centrala delarna av staden. Byggnaden som museet är inhyst i invigdes 1997 och ritades av den amerikanske arkitekten Frank Gehry och har blivit uppmärksammad för sin djärva, originella arkitektur i dekonstruktivistisk stil. Idag är byggnaden i sig ett turistmål och har verkat till en ekonomisk uppgång i staden. Museet är uppbyggt av en serie, till synes, slumpmässigt komponerade morfiska volymelement, klädda i högreflekterande titan som ger hela byggnaden något av en aura dagtid. Dessa volymer definierar de olika rumsligheterna och utställningshallarna interiört. Denna komplexa stil, som blivit något av ett signum för arkitekten Gehry, har till stora delar kommit till via olika CAD-program och datorsimuleringar.


Jag gillar
När det gäller båtjakten så har jag blandade känslor, men i stort sett gillar jag allt, utan just att den lilla racerbåten tydligen också kan svänga på land? Just den detaljen är jag inte nöjd med.

Gillar Brosnans min när han inser att skotern har en fallskärm till!

Jag älskar repliken: “I am looking for a submarine, its big and black and the captain is a very god friend of mine!” :)

Skidjakt, det har vi inte sett i en Bondfilm på många år!

Älskar Istanbul! Jag gillar att flera Bondfilmer utspelar sig där. Bland annat FRWL, Skyfall och TWINE. Någon mer? Vyerna är underbara. Hoppas jag snart kan åka dit själv på semester!

Gillar att de väver in familjen Bonds familjemotto i filmen, the world is not enough.

Jag måste säga att jag gillar Pierce Brosnan i denna filmen. När det kommer till hans skådespeleri så känns denna filmen som hans bästa av de totalt Bondfilmer han gjorde.

Älskar Desmond Llewelyn (Q)! På ett sätt är det nästan lite skrämmande att de introducerade hans ersättare ”R” (spelad av John Cleese)i denna filmen, med tanke på vad som hände Desmond. Han körde ihjäl sig den 19 december 1999 nära Firle, i East Sussex (bilolycka).

“Theres no point of living, if you cant feel alive!”

X-ray glasögon... Ja, vad säger man? Hahaha!

Skådespeleriet i scenen uppe i tornet, när Bond dödar Elektra är underbart. Både James Bond (Brosnan) och Elektra King (Marceau) visar prov på mkt bra talanger!

Gillar Valentin Zukovsky! Jag gillar både karaktären och skådespelaren. Rollen görs som sagt av Robbie Coltrane och detta är andra gången vi ser honom. Första gången var i GoldenEye. Robbie Coltrane (födelsenamn: Anthony Robert McMillan) föddes den 30 mars 1950 i Rutherglen, South Lanarkshire, Skottland. Han är en brittisk (skotsk) skådespelare som förutom hans insatts i Bondfilmerna, för mig mest är känd som Rubeus Hagrid i filmerna om Harry Potter.


Skådespelare
Skurken Renard, som har en kula inbäddad i skallen som gör att han är okänslig för smärta, spelas av Robert Carlyle från Trainspotting och The Full Monty. Det ryktas att Carlyle fick en miljon pund för rollen.

Sophie Marceau, känd som drottningen i Braveheart, har den kvinnliga huvudrollen som Elektra King, och Denise Richards spelar kärnvapenexperten Christmas Jones. Robbie Coltrane återkommer som Zukovsky som vi tidigare såg i Goldeneye.

Desmond "Q" Llewelyn hade hunnit bli 85 år. Eftersom Desmond inte var säker på att han kunde vara med i denna film - han skulle bl a opereras - bad han producenterna skaffa en assistent åt honom. Denna roll gick till den inte helt obekante John Cleese. Cleese skrev på ett kontrakt om att även vara med i de tre kommande Bondfilmerna.


Bondbrudar
Denise Richards, vad säger man? Men om man bortser från första scenerna där Denise Richards skall föreställa en kärnfysiker, så tycker jag hon funka bra som bondbrud. Scenerna inuti ubåten i slutet av filmen är helt OK! Men det märks tydligt att hon inte på långa vägar har samma tyngd i sitt skådespeleri som de övriga (Pierce Brosnan, Robert Carlyle, Sophie Marceau & Robbie Coltrane).

Läkaren Molly, känns ganska mycket Bond över den första scenen dessa två imellan. Påminner mig ganska mycket om tex Thunderball. Detta får räknas som Bondbrud nummer 1 i denna filmen, om vi skall forsätta min tes om att Bond alltid mäste älska med 3 olika kvinnor i varje film! Namnet på karaktären kan vi dock siskutera, eller vad sägs om: Dr. Molly Warmflash?! Hon spelas av Serena Scott Thomas. Hon är en engelsk skådespelerska, född den 21 September 1961. Hon är också lillasyster till skådespeerkan Kristin Scott Thomas, som för mig nog mest är känd för sin roll som Fiona i filmen Fyra Bröllop och En Begravning 1994.

Sophie Marceau, (Sophie Danièle Sylvie Maupu) föddes den 17 november 1966 i Paris. Hon är en fransk skådespelerska som spelade sin första roll i en film redan 1980 när hon var 14 år gammal, i den franska filmen La Boum som blev en succé. Utöver TWINE så känner jag nog henne bäst som rollen Prinsessan Isabelle de Capet av Frankrike i filmen Braveheart från 1995, som vann en Oscar för bästa film. Hon skrev 2001 en delvis självbiografisk bok som heter Telling Lies. Marceau tycker jag står för den klart bästa kvinnliga rollprestationen i denna Bondfilm. Hennes skådespeleri känns kanon och mycket trovärdigt. Man vet liksom aldrig riktigt var man har henne någonstans, och det är inte svårt att se att Bond (och andra män) dras till henne. Elektra måste definitivt räknas till en av de mest minnesvärda kvinnorna som varit med i Bondserien.

Gillar inte
Som alltid i filmer så exploderar båtar, tunnor & snöskotrar mm alltid direkt så fort de kraschar... Börjar bli lite trött på detta fenomen.

Sågklingorna på helikoptern, man kände på sig att de skulle komma!

BMW reklam, ja vad säger man, detta är tredje filmen med BMW och man börjar vänja sig lite, men bara lite. Jag tycker som vanligt att produktplaceringen i Brosnans filmer är på tok för markant. Den stör mig.

Övrigt
Klassiskt Bondslut där MI6 med Q (R) i spetsen, letar men någon for, av kamera eller satelit efter Bond. De hittar honom och visar det på någon skärm för M i detta fallet och HOPPSAN, han var visst inte ensam utan i armarna på den kvinnliga motspelerskan! Samma typ av scen vi sett många gånger förut, framför allt under Roger Moores era på 70 & 80-talet.

Filmen avslutas sedan med vad som kan vara filmseriens mest sexistiska kommentar: ”I thougt Christmas onley comes ones a year”! Skratta eller gråta? ;) 

Kul att veta
• Preliminära titlar på denna film var både Pressure Point och Dangerously Yours. Sedan valde man The World is Not Enough, som är släkten Bonds motto, hämtat från Ian Flemings OHMSS-roman.

• Lustigt nog var Aftonbladet förmodligen först i världen med nyheten om Bondfilmens titel. Man hade ett världs-scoop som man inte visste om! Det var 1/9 1998 som Pierce Brosnan intervjuades vid ett besök i Norge och han nämnde då titeln. (Brosnan var i Norge för att göra reklam för sin film The Nephew).

• Första idén till filmens intrig hittades på av producenten Barbara Broccoli, som under en flygresa 1997 läste en artikel om oljeindustrin vid Kaspiska havet.

• Samtidigt som inspelningarna pågick fick Robert Carlyle emotta en orden, OBE, av drottningen. När han tillfrågades vad han just då höll på med, svarade han "Jag har försökt att ta död på James Bond".

• MGM:s USA-chefer ville ha en amerikansk skådespelerska i rollen som Elektra, ett tag förhandlade man med Sharon Stone. Regissören Apted ville dock absolut ha Sophie Marceau i rollen och fick det också.

• Inledningsscenen i TWINE är den längsta i någon av Bondfilmerna. Det tar nästan en kvart innan förtexterna börjar!

• Regissören Apted fick göra hela 16 tagningar av kärleksscenen mellan Bond och Elektra. I ca 10 av tagningarna syntes nämligen en bröstvårta och det går inte för sig om Bondfilmen ska få rätt åldersgräns på bio i England. Apted muttrade över att man kan skjuta skallen av varandra på bio men inte visa bröstvårtor i bild.

• I ett tidigt manusutkast skulle Bond, när han använder sina röntgenglasögon på casinot, även upptäcka att en av kvinnorna i själva verket var en transvestit. Denna detalj ströks dock bort av producenterna, som inte tyckte att det var passande.


Mitt betyg: 2/3
IMDB: 6,4/10

Text: Egen, Wiki & Agent007.nu
Bild 1:Egen
Bild 2: Skärmdump
Bild 3: Officiell poster
Bild 4: Skärmdump
Bild 5: Google (eget collage)
Bild 6: Pressbild
Bild 7: 007 Magazine